solvickie.blogg.se

3-barnsmamma, fru, syster, dotter och vän. Bokälskande, promenadglad, positiv pessimist, full av skratt och tårar. Livet i med- och motgång.

Stockholm halvmaraton

Publicerad 2017-08-28 20:30:05 i Allmänt,

Nu är det mindre än två veckor kvar. Som jag har haft ångest över det. Kommer jag orka distansen? Kommer jag hinna på den utsatta tiden? Jag insåg att det bara fanns ett sätt att ta reda på det, prova innan. Så, igår morse, efter en ordentlig grötfrukost gav jag mig ut. Jag passade även på att inviga mitt vätskebälte. Det insåg jag sen var en riktigt dum idé. Hur jag än drog åt det gled det ner när jag sprang. Tillslut blev jag så arg att jag drog åt som 17 och sen knöt en dubbelknut. Då satt det! Första kilometrarna gick som alltid, sådär. Sen kom det en hel del tunga uppförsbackar där jag gick mestadels. Men efter det flöt det på riktigt bra och jag kände mig stark. Det kändes hoppfullt att kanske, kanske skulle jag klara det. Men, efter 9 km lade mina hörlurar av.. Jag blev sjukt irriterad!! Men det fick lov att gå. Jag fortsatte som planerat och försökte att inte bry mig så mycket om mitt eget flåsande. Vid 13 kilometer fick jag rejält ont under vänster fot, ungefär som om jag fått en stor blåsa. Nu hade jag planerat det så bra, att för att ta mig hem var jag tvungen att klara av de sista 8 kilometrarna. Jag görsökte tänka bort foten och bara köra på. När det blev tungt gick jag lite och sen bara på't igen. Vid 17 kilometer hade jag slagit mitt gamla distansrekord och fick lite ny energi. De sista kilometrarna blev faktiskt nästan de snabbaste, trots att jag gick en del. Stannade tillslut klo kan på 21,5 km och en tid på 2;41;21. Så galet stolt över mig själv! Jag gjorde det!! Och dessutom klarade jag tiden som gäller i Stockholm sen. Men ett är säkert, aldrig mer ett vätskebälte!! Ska bli spännande nu att se vilken tid jag kan få i Stockholm efyersom den banan är flackare än den rundan jag sprang här.



Första skolveckan till ända

Publicerad 2017-08-28 19:52:17 i Allmänt,

En intensiv vecka på alla tänkbara sätt. Ångest, oro, glädje och en massa andra känslor. Jag hade sett fram emot att jobba i mitt nya arbetslag och det känns precis så bra som jag trodde. Är så tacksam över dem❤️ vi har haft en rolig men fullspäckad första vecka på jobbet, med många skratt. Värre har det varit hemma... Storkillen har verkligen haft det tufft inför skolstart med allt nytt. Vi har pratat mycket om nystart och att han nu får ett oskrivet blad. De två första dagarna gick han som planerat. Han hade jobbat på superhårt sa personalen på Team 21 (den lilla grupp han går i). De tvånföljande dagarna blev han hemma, helt slut. Men 3/5 dagar känns ändå rätt ok med tanke på omständigheterna. Jag är stolt över honom och hur han kämpar❤️ dessutom har jag varit på Bup angående hans autismutredning. Vi kom fram till både vår psykolog och jag att han inte är autistisk. Däremot ville hon sätta Trotssyndrom, som en andra diagnos på honom. Hon läste upp kriterierna och det stämde till punkt och pricka. Nu är det inte så att jag vill ha en massa diagnoser på barnen bara för att. Jag tror att det gör det lättare för omgivningen att bemöta på rätt sätt och sen sa psykologen  också att det är bra när vi söker om vårdbidraget med ytterligare en diagnos. 


Planerna inför hösten var att mannen skulle vabba. Vi insåg dock på bup att dels kommer inte vårt intyg bli godkänt av försäkringskassan eftetsom det var sjuksköterskan som skrev under (bup har ingen läkare just nu) och dessutom har vi inte många vabbdagar kvar. Först fick jag panik... Minst sagt... Men nu har vi en plan. Vi fortsätter som förra veckan i princip. Mannen jobbar eftermiddag/kvällboch jag gör mina pass på mitt jobb men kortar av mina två längsta dagar lite. Sen får vi se hur länge det fungerar aty vi gör så. Men just nu fungerar det. Dessutom innebär det att vi i princip har två heltidslöner hela hösten.

Lillkillen har haft Kicki här (specialläraren) 2 ggr. I fredags hade vi skolmöte och planerade att fortsätta med ca 2 besök/vecka i 4 veckor till. Däremot kommer det att bli den nya elevcoachen som kommer istället för Kicki. Han var med henne hit idag och det hade gått jättebra❤️ de hade funnit varandra direkt, han och lillkillen. Efter 4 veckor ska vi utvärdera och sen är tanken att vi ska börja lite smått med hemskolning i någon form. Vi har en plan iallafall och det känns bra. 

Tjejens skolstart har varit problemfri. De hade vandring med övernattning Torsdag - Fredag förra veckan. Men då hämtade vi henne så hon fick sova hemma eftersom hon har svårt med sömnen just nu. Sen skjutsade jag ut henne till frukosten dagen efter. Hon vet vad hon vill den damen❤️ i höst ska hon och hennes bästis (granntjejen) få hjälpa en av resurserna på skolan med ett spännande projekt, med läshundar. De ska få vara med och hjälpa till när hundarna tränas. Jag vet inte riktigt vad en läshund är men har förstått att det handlar om hundar i skolan i någon form. Lägger ut mer information när jag får den. Verkar jättespännande!! Jag är så stolt över henne, att hon vill och vågar prova nya saker❤️

Vi fortsätter kämpa på här hemma med allt vad det innebär. Ibland går det bra, ibland mindre bra. Somnar totalt slut på kvällarna. Men jag gör allt och lite till för att min älskade ungar ska ha det bra❤️











Midnattsloppet 2018

Publicerad 2017-08-20 15:08:46 i Allmänt,

Totalt otaggad och galet trött i kropp och knopp åkte jag upp till Stockholm på lördagsmorgonen. Gick lite på stan och checkade sen in på hotellet och slappade lite innan jag gick tillbaka till centralstationen för att möta upp Therese och Anna. De var ungefär lika peppade för att springa som jag. Vi åt en god pizza och försökte sen varva ner på hotellrummet innan det var dags. Mycket skratt och mycket ångest! 






Iväg kom vi... Jag hade inga större förhoppningar om hur det skulle gå men kände att tiden från förra året vill jag ju gärna slå. I år har jag ju ändå sprungit en del, så kändes som ett rimligt mål. Jag var oavsett inställd på att det skulle bli jobbigt. Det gick så mycket lättare och bättre än jag trott. Visst, på slutet var jag trött i benen. Men jag gick bara i de stora backarna och sprang resten. Dessutom hade jag lite ork kvar att pressa fram på upploppet. Tiden blev tillslut 01:15:19, en förbättring med över 4 minuter. Behöver jag säga att jag är galet stolt!! Nu är hotellrummet bokat och loppet betalt inför nästa år. Vi har så kul på våra resor!! Laddar på batterierna lite. Det kan behövas. Nu väntar jag på tåget som ska ta mig hem. Ska bli riktigt skönt att sova i egen säng igen.


Kram❤️


Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela