solvickie.blogg.se

I morse stod vi och tittade ut på fältet som gränsar till tomten, där ett råddjur gick och betade. Vi har sett rådjuretdär under flera dagar och fascinerats av hur orädd den verkat. Rätt vad det var, reste sig något i det halvhöga gräset och ett litet, litet rådjurskid tittade upp. Det är nog det gulligaste jag någonsin sett. Kidet ställde sig attdia och mamman tvättade det noggrannt. Den gick sen tunt lite på stappliga steg,  innan det lade sig i gräset igen. Efter en stund hade mamman vandrat iväg, utom synhåll och vi började fundera över om hon tagit kidet med sig. Jag kunde inte se några som helst spår av ungen och gick ut i gräset för att dubbelkolla. Och där låg det, ihopkurad och sov så sött. Jag trodde jag skulle dö, så söt var den. Naturen är magisk!!