En evighet sen sist
Hade en ordentlig svacka som nog delvis berodde på att jag brukar vara låg den här tiden på året och dels att jag nog varit väldigt trött. Jag far runt och bor i min kappsäck känns det som. I huvudet är jag alltid långt framme i planeringen, hur
och när jag jobbar, när jag ska hinna vara med ❤️, hinna träna, hinna träffa vänner. Slut som människa helt enkelt och så lägger ni till barn som mår dåligt på det...
Nu känner jag mig mer i balans. Jag ha t o m haft lite egentid, njutit på stranden med en bok. Det har jag saknat. Jag behöver min ensamtid också.
Förra veckan hade jag en inplanerad date med mina systrar i Örebro. Så mysigt! Så mycket prat och skratt och en massa gott att äta och dricka. Älskar dem❤️
I helgen kom mamma och pappa upp, hämtade tjejen och storkillen på vägen, och hälsade på hos ❤️ vi firade min födelsedag lite i förskott. Njöt av solen, grillat och tjejen hade bakat en jättegod tårta. Barnen myste med djuren också. Storkillen fullkomligen
älskar lantlivet med djuren. Han kan sitta i en evighet inne hos kycklingarna och bara vara. Lantlivet är livet❤️
